En ängel med horn

Många instruktörer har jag hunnit med att träna för och flera är riktigt, riktigt duktiga men det finns en och annan som sticker ut lite extra och som förtjänar ett litet omnämnande. Moa Richard, med SATS Kungsgatan som hemmacenter, är en av dessa.

Jag har tränat för henne i snart två år och kör främst Kinesis och Spinning men hon har även andra klasser och är dessutom en mycket duktigt PT av vad jag har sett när jag varit i närheten. Moa är som en ängel med horn. Ängeln i att hon är en liten vältränad person som alltid är glad och positiv med en glädje som smittar av sig. Hon ger ett väldigt kunnigt intryck och har ett mycket mjukt och fint sätt som skapar förtroende och som får deltagarna att våga testa lite nya saker eller som får dem att bara släppa på och ge järnet.  Klasserna är i stort sett alltid fullsatta vilket i sig är ett gott betyg.

Den andra sidan, den med hornen, visar sig när det börjar tuffa till sig och bli lite motigt. När man kör en övning på t ex Kinesisen och viljan börjar ge vika för smärtan, så nog är hon där och driver på; "Lite högre!", "Ett par gånger till!", "Bara för att du kan!". Precis det jag behöver höra i rätt tidpunkt för att plocka ur det lilla extra. Det är inte ängeln som är det första jag tänker på när jag vaknar nästföljande morgnar med träningsvärk i muskler man inte trodde fanns, inte alls, det är på henne med hornen. Ändå står jag där, jag och alla andra deltagare, förväntansfullt på plats i väntan på vad nästa träningstillfälle har att erbjuda och för att få uppleva ytterligare ett pass med denna träningsglädje.

Inte minst märker man hornen på hennes egen träning;  det är inte vem som helst som ger sig på att genomföra en Svensk klassiker. Så fokuserad, så målmedveten i träningslokalen men ändå ständigt denna härliga glädje. Tack och bock och lycka till med Vasaloppet!